Kul ned ärtpåsar

Inte visste jag att man kan ha så mycket kul med ärtpåsar. Men det visste Em. När hon kom till mig i helgen hade hon med sig ett paket gula ärtor. Kassen med stuvbitar plockades fram och noga valde hon ut de fem tygbitar som skulle bli till påsar. En skulle lillebror Ru få. De andra ville hon behålla själv.

Jag ritade upp ca 10x 20 cm i storlek på tygerna. Em klippte ut. Därefter sydde vi ihop alla sidor utom en på maskin. Det vill säga Em trampade och jag sydde. Därefter hälldes ärtorna i. Av Em. Inte för fullt, cirka två tredjedelar. Därefter sydde vi ihop den sista sömmen. Em trampade, jag sydde.

Kul hade vi sen med påsarna. Vi tävlade om vem som kunde gå längst med en påse på huvudet. Vi försökte pricka Rus lilla hink med påsarna. Em bollade, kastade, skuttade med påsarna. Och Ru, han kände, vände och vred förundrat på sin spännande påse. Och när pappan la påsen på – i vanliga fall så livliga – lilla Rus huvud satt han prick, prick stilla!